Igår började Sommar i P1 och årets första sommarpratare var Anja Pärsson. Såg under gårdagen en del kommentarer på Twitter och lite rubriker i tidningen om hennes prat. Hon hade tydligen kommit ut. Jag läste inga artiklar utan bestämde mig för att först lyssna på hennes program vilket jag gjorde idag.

 

Jag fastnade snabbt i hennes historia, hur hon berättade om hur hon upplevt dessa år med endast träning och tävling på schemat. Själv är jag inte idrottsintresserad så vet inget om hennes prestationer utan känner bara till hennes namn och hur hon ser ut. Men pratet handlade om hennes liv, ur hennes perspektiv. Inte om hennes idrottsliga karriär utan om henne som person. Tycker det var en bra start på årets sommarprat så lyssna gärna på det, finns som pod.

 

Fick en liten tanke som stärktes efter en kort konversation med en person på Twitter, hen hade samma tanke. Varför måste man komma ut? Enklast hade varit om man blir förälskad i en person och det är ömsesidigt, att man då blir tillsammans. Inga konstigheter. Men än idag är att vara homosexuell något udda. Även om det inte är lika vanligt som heterosexualitet så är det inget udda och säkert mer vanligt än man tror eftersom man måste "komma ut". Vissa kommer aldrig ut.

 

Tänk om du hade blivit förälskad i en person, framför dig står ditt livs kärlek, men eftersom du står inne någon slags imaginär garderob så tvingas du få ditt hjärta krossat. Ditt hjärta är fast i denna garderob och skriker av smärta, bankar på dörren och vill inget hellre än att komma ut för att ge och få kärlek. Endast för att man är tvungen att komma ut. Varför kan man bara inte få vara utanför garderoben från början? Man föds, växer upp, hittar sig själv, hittar sin kärlek. Varför krångla till det?

 

De kända personer som kommer ut får det ännu svårare eftersom de kommer jagas av media dag och natt. De har tagit ett kliv som än så länge inte är helt accepterat av samhället och behöver stöd och kärlek från nära och kära. Snälla pressfolk, stör dem inte. Anja gjorde något som ni kan lyssna på, lyssna på det. Vill ni skriva om det så gör det men gör det utifrån det hon har berättat och sprid istället det budskapet hon ville sprida.